Bläddrade precis igenom ett album från gymnasiet.

Pirr i magen!

5 ÅR SEDAN? Redan?!

Günter. Ding ding dong

Hahahaha 

Tror det är bättre att leva i ovisshet.

Man mår bättre av det.

Sanningen gör en bitter och ilsken.

Naivt?!

Ja visst men jag är så fruktansvärt trött på all smuts.

Ibland är det bättre att blunda..

bara en liten stund...

få skratta

och samla kraft för att kunna möta all misär.

Vaknade på mage i morse.

Resa mig? Inte en chans!

Det gjorde inte så ont, det tog emot!

Försökte komma upp på alla fyra men helt omöjligt!

Gjorde det ont?

Fick rulla ner på golvet - DET GJORDE ONT!

Reste mig sakta och inte så säkert i dörrhandtaget.

Jag var uppe på två ben!

Smärtstillande!!!!!!!

6 timmar senare:

Här sitter jag med ryggvärk men inte farligare än att ha burit något väldigt väldigt tungt på ett väldigt väldigt dumt sätt...

HUGGANDET och ISANDET har lagt sig...

nu kan jag andas utan problem och resa mig utan att svära...

Förklaring:

Igår sa det pang/iiiih/oooooooh/oj/aj...

hur ska jag förklara det?!

först inte så farligt...sen värre...oj, nu blir det svårt att andas...

AKUT IN!

Läkaren förklarade det som...inte en muskel i klämm

utan två muskler mellan skulderbladen som krampar längs ryggraden (alla nerver i ryggraden irriteras) och inte tänker sluta krampa förrän kanske ett dygn senare...

vilket också betyder att smärtan kommer bli värre...

Kramperna kommer bli värre!

Hur eller hur är det nog inte värre än att föda barn?!

Den dagen, den...sorgen smärtan...